När MP3-formatet exploderade i popularitet i slutet av 1990-talet var den traditionella musikindustrin ovillig att bli digital och fruktade att piratkopiering skulle skära in i intäkter. Konsumenternas köpvanor tvingade skivbranschen att förändras, eftersom MP3-spelare och smartphones blev det primära sättet att upptäcka och förvärva musik.
Fysiska kontra digitala medier
MP3-spelaren har påskyndat nedgången av fysiska media som butiksköpta skivor och CD-skivor. Konsumenter köper nu sin musik digitalt så att de kan lyssna på dem på sina datorer och MP3-spelare. Sedan 2011 har intäkterna från försäljning av digital musik överträffat försäljningen av CD-skivor och andra fysiska medier. Det här är inte dåliga nyheter för industrin eftersom distributionskostnaderna för digitala musikspår är betydligt mindre, vilket gör satsningen mycket mer lönsam och ökningen av inköp av digital musik gör att industrin som helhet kan växa igen.
Piratkopiering
Även om traditionen med handel med musik har funnits sedan vinyl- och kassettbandens dagar gjorde piratkopiering piratkopiering mycket mer bekvämt och anonymt än tidigare. Fildelningsnätverk gör det möjligt för internetanvändare att handla digital musik ganska enkelt med någon i världen. Det är helt lagligt att göra en MP3-kopia av en CD som du äger, men det är inte lagligt att dela dessa filer med andra. Record Industry Association of America hävdar att piratkopiering kostar industrin miljoner per år.
Albumförsäljning
När musik bara fanns tillgängligt på fysiska medier som skivor, kassetter och CD-skivor var det större fokus på albumet jämfört med den enskilda låten. Försäljningen av digital musik är mer singelbaserad och konsumenterna kan välja vilka låtar de gillar utan att behöva köpa hela albumet. Således är försäljningsintäkterna i digital musik singlar en mycket större andel av den totala försäljningen av digital musik jämfört med försäljning av singlar på fysiska medier.
Prenumerationer
Före tillkomsten av digital musik tillät musikabonnemangstjänster som BMG och Columbia House musiklyssnare att köpa musik som de gillade genom att ge konsumenterna möjlighet att köpa flera CD-skivor med rabatt och sedan gå med på att köpa ett visst antal album under en period av tid till fullt pris. Denna affärsmodell nådde sin topp i mitten av 1990-talet, där prenumerationstjänster svarade för över 15 procent av all CD-försäljning. Idag är de andliga efterträdarna till sådana prenumerationstjänster onlinetjänster som Spotify, Slacker Radio och Rhapsody. Istället för en gimmick för att få dig att köpa tidigt, ger dessa webbplatser tillgång till hela sin musikkatalog till ett fast månadspris.
